Publicerad i ST Press

Efter 33 år som jurist på försäkringskassan tackade Erik Ward ja till avtalspension. Nu driver han en egen juristfirma och företräder personer som inte får sin sjukskrivning godkänd av försäkringskassan. Och han har sett en tydlig ökning av antalet ärenden sedan i höstas.

Det skulle vara enkelt att säga att Erik Ward har bytt sida, att han är motståndare till sin förra arbetsgivare, men det är inte den uppfattningen som han själv har.

– Jag fick möjlighet till avtalspension när jag var sextio år. Nu ser jag mig som ett komplement till försäkringskassan.

Men samtidigt upplever han att försäkringskassan ofta jagar fel människor för att komma åt de som fuskar med sin sjukpeng.

– Det går inte att stoppa in sjuka individer i en mall, att till exempel bestämma att ryggskott ska ta si och så lång tid att läka, eller att hävda att det inte är styrkt att en människa med värk har nedsatt arbetsförmåga.

I år har Erik Ward drivit sin juristfirma hemifrån villan i Sölvesborg i två år. Tidigare arbetade han trettiotre år inom försäkringskassan, de sista två som chefsjurist.

I huvudsak företräder Erik Ward personer med diagnoser som bygger på besvär som patienten själv beskriver. Det kan handla om värk eller olika trötthetssymptom.

– Ett återkommande problem är att läkarintygen till sådana diagnoser ofta är alltför svaga. Ett annat stort problem är att försäkringskassans medicinska rådgivare endast behöver motivera ett avslag med att sjukskrivningen inte är medicinskt styrkt.

Erik Ward berättar att han har företrätt sjukskrivna där fyra, fem specialistläkare sagt en sak medanden försäkringsmedicinske rådgivaren haft en annan uppfattning. Och att det är ytterst ovanligt att en handläggare går emot vad den försäkringsmedicinske rådgivaren säger i sitt yttrande.

– ­Jag vill inte anklaga personalen på försäkringskassan eftersom de har sina mallar att följa och dessutom har ett stort produktionskrav. Och visst har jag sett exempel på korta och bra motiveringar. Men jag har märkt att en del av de försäkringsmedicinska rådgivarna kan ha svårt att erkänna att de inte har tillräcklig kunskap om vissa diagnoser.

En sådan diagnos är kroniskt trötthetssyndrom.

Totalt företräder Erik Ward ett tiotal personer som lider av kroniskt trötthetssyndrom, och hittills har han vunnit alla ärenden som är klara. Han berättar att det endast är två till tre procent av dem som får den här diagnosen som någonsin kan börja jobba igen och av dem nästan ingen på heltid. Trots det, menar han, får många sin sjukpenning indragen med motiveringen att sjukdomen inte är medicinskt styrkt.

– En läkare som har haft en patient i fem sex år bör känna sin patient väl. Om han dessutom har skrivit ett utförligt läkarintyg så borde det väga tungt. Det gör det inte idag.

Med de nya reglerna som gäller sedan årsskiftet 2009 kräver försäkringskassan tydligare intyg av de behandlande läkarna, men fortfarande inte utförligare motiveringar av de försäkringsmedicinska rådgivarna.

Ändå tror Erik Ward på försäkringskassans nya regler och organisation. I och med att färre försäkringsmedicinska rådgivare täcker ett större geografiskt område granskar de fler intyg av sjukskrivna med värk- och trötthetssymptom. Genom det har de större möjlighet att bredda sina kunskaper. Tanken är också att den behandlande läkaren ska ha mer att säga till om vad det gäller patientens arbetsförmåga.Dessutom skapas det förutsättningar för snabbare åtgärder genom den nya rehabiliteringskedjan där försäkringskassan måste göra en uppföljning av sjukskrivingen senast efter trettio dagar.

– Så det ska nog bli bra på sikt. Man borde kunna får igång de flesta inom 180 dagar. Alla vet ju att ju hur viktigt det är att få ut en sjukskriven i arbete igen så fort som möjligt.

I dagsläget driver Erik Ward ungefär 200 ärenden och av de fall som är avgjorda uppger han att han har vunnit någonstans mellan 30 och 50 procent. Men han tjänar inte mycket pengar på sin verksamhet.

– Jag känner så för de drabbade och har en maxtaxa på 1800 kronor för ärenden som jag inte vinner, detta oavsett hur många timmar jag lägger ner. Som mest har jag fått betalt 6000 kronor, men det var i ett ärende där en kvinna fick ut nästan 300 000 i retroaktiv sjukersättning.

Han berättar också att det är långt ifrån alla som betalar. Att många ringer och säger att de inte har råd.

– Då låter jag det vara, de är ju ärliga. Andra struntar bara i att betala och det är ju lite tråkigare.

Ännu är förra årets bokslut inte klart, men han uppskattar att han har tjänat ungefär 1000 kronor per månad efter skatter och avgifter.

Ett sätt att få gratis hjälp om man har problem med sin sjukpenning är annars genom LO – TCO Rättskydd. Det är ett juridiskt bolag som gemensamt ägs av LO och TCO.

– Jag frågar alltid de som ringer om de är medlemmar i facket, är de det hänvisar jag dem till LO TCO Rättsskydd eftersom det är där den riktiga spetskunskapen finns. Sedan kan naturligtvis jag också en del efter trettiotre år på försäkringskassan.

För att få hjälp genom LO TCO Rättsskydd behöver den som är sjukskriven först kontakta sin fackförening som gör en bedömning om ärendet ska skickas vidare.

Claes Jansson är enhetschef på LO TCO Rättsskydd. Enligt honom skickar TCO´s förbund inga ärenden där personer lider av diffusa besvär som till exempel fibromyalgi. Något som däremot LO – förbunden gör.

– Sedan vet jag ju inte vad tjänstemannaförbunden gör själva, alla ärenden går ju inte vidare till oss, säger Claes Jansson.

Erik Ward är ombud för flera personer som fackförbunden inte har velat driva vidare juridiskt.

– Men jag har inga direkta siffror på hur många. Jag för inte sådan statistik.

I dagsläget är Erik Ward inte säker på hur länge han kommer att driva sin firma, ibland funderar han på att lägga ner verksamheten.

– Många som söker upp mig befinner sig i en lång process mot försäkringskassan och mår väldigt dåligt. De har ingen att prata med och jag blir som en kurator. Det är tungt ibland, men å andra sidan är det ju alltid roligt när de får rätt.

Nyligen vann Erik Ward ett mål där en man hade varit utan sjukpeng sedan i augusti 2007. Mannen var gravt psykiskt sjuk, hade en 78 sidor tjock journal och utlåtande från fem överläkare inom psykiatrin. Ändå var den försäkringsmedicinske rådgivarens utlåtande att mannens rätt till sjukpenning inte var medicinskt styrkt.

– Då kändes det bra att vinna. Det här är det värsta jag har varit med om, sa jag då, och att jag skämdes för att ha jobbat inom försäkringskassan.

Sven Bjerde