Publicerad i Fria Tidningar

Dra ner på arbetstiden och anpassa inköpen till en tunnare plånbok så bidrar du till en bättre miljö. Det menar Jörgen Larsson som forskar om tidspress och konsumtion. Och köp hellre tjänster än varor. Då frigör du dessutom viktig tid som kan användas till att umgås med familj och vänner.

  Arbete ger pengar, men arbete tar också tid. Och pengarna används ofta på ett sätt som är dåligt för miljön.

– Det sämsta man kan köpa är nog bensin eller flygbiljetter, de belastar miljön negativt i alla led.

Om pengarna som man tjänar på att jobba dessutom används till att konsumera varor som måste underhållas, som båt och sommarstuga, blir tidspressen ännu större, visar Jörgen Larssons forskningsresultat.

– Jag tror att ansvaret att behöva fixa till båten inför sjösättning, eller att lägga om taket på sommarstugan ofta skapar en tidspress. Då är det betydligt bättre att hyra när man verkligen har behov av en stuga eller båt.

I det perspektivet är det också bättre att bo i lägenhet än i villa och bättre att hyra en bil än att äga en.

Till vardags forskar Jörgen Larsson på sociologiska institutionen vid Göteborgs Universitet. En del av forskningen handlar just om konsumtionen, hur den bidrar till att barnfamiljer inte hinner med sin vardag. Andra delar handlar om hur barnfamiljer ska hitta möjligheter att förändra sin situation.

För Jörgen Larsson ligger en normal arbetsvecka på ungefär 30 timmar och även om han har en kortare arbetsvecka än många andra säger han att han får ut det goda av arbetet, sådant som sociala kontakter och en känsla av mening.

– Tidspress är grunden till många problem, inte minst i relationen mellan människor. Den gör att vi lättare blir stressade och irriterade och lättare förlorar fokus på det vi gör. Dessutom är tidspressen en av många faktorer som bidrar till att människor drabbas av stress och utbrändhetssymptom.

Vad skiljer en tidsstressad barnfamilj från en icke stressad?

– Det finns flera faktorer som gör att tiden inte räcker till och ju fler av dem som stämmer på en själv desto större är risken att man lever under tidspress. En stor orsak till att tiden inte räcker till är att föräldrarna i familjen jobbar för många timmar. Andra faktorer som påverkar är restiden till och från jobbet och vilken typ av arbete man har. Om man arbetar inom högkvalificerade yrken, med höga förväntningar på sig att prestera ”spiller” arbetet gärna över på privatlivet.

Jörgen Larsson har ingen statistik över skillnader mellan familjer, men tänker sig att tidpressade familjer oftare tar bilen än de cyklar, att de oftare väljer flyget framför tåget, samt att de oftare köper halvfabrikat i livsmedelsbutiken.

Men för den skull menar han inte att det alltid är bättre att laga maten själv.

– Det finns ett orimligt mammaideal med en bullmamma som ska laga hemlagad mat varje dag. Det är inget fel i att köpa hämtmat då och då. Ur miljösynpunkt är det dessutom bättre att köpa tjänster än varor.

Hur påverkar våra konsumtionsvanor miljön?

– Det finns en direkt koppling mellan arbetstidens längd och miljön. Om man arbetar mindre blir inkomsten mindre och då skär man ner på flygresor och andra transporter. Men, det finns en fälla även med det. Om man har mer tid och cyklar sparar man pengar, vilket gör att man kanske har råd till en flygresa istället. Preliminära siffror i min forskning visar ändå att en 10 procentig minskning av arbetstiden och inkomsten sänker energiförbrukningen med ungefär 7 procent.

– Med min­dre pengar att spendera konsumerar man färre varor vilket gör att blir material och energianvändningen mindre. Det finns forskare som menar att stressade föräldrar ofta kompenserar sig själva och andra genom konsumtion. Att de köper presenter till barnen och att de belönar sig själv genom att köpa saker. På sätt och vis är en sådan konsumtion en livsstil som belastar miljön negativt. Då är det betydligt bättre om man köper sitt välbefinnande genom tjänster, till exempel massage.

Jörgen Larson menar dessutom att slit och slängmentaliteten ökar med tidpressen. Att stressade föräldrar köper en ny skjorta istället för att själv sy i en ny knapp.

– Om man inte kan eller vill laga skjortan själv är det bättre att lämna in den för lagning. Köper man tjänster frigör det dessutom mer tid som kan användas till annat.

Själv testade Jörgen Larsson och hans fru att ha ett köpstopp under en kort period. Tanken var att inte handla något på tre månader, förutom det som behövs för att leva och eventuellt något second hand. Men stoppet varade bara en månad.

– Det blev rätt tråkigt när radion i köket var sönder och när jag inte kunde köpa en ny. Vinsten var att jag blev lite mer medveten om hur präglade vi är av att kunna köpa det vi vill, detta även om vi själva inte tror det.

Så köpstopp är inget som Jörgen Larsson rekommenderar som en generell lösning på barnfamiljers tidspress. Han menar att det är lite väl radikalt.

– Om man är alltför avvikande kan man dessutom lätt hamna utanför, vilket påverkar relationerna med andra människor. Det är bättre att vara måttlig, hänga med i modet något, men inte dras med i konsumtionshysterin. Ett köpstopp kan vara bra ska vara om man gör det för sin egen skull, som ett sätt att jobba med sitt eget tänkande.

Att det sedan finns de som påstår att människor mår bra av att shoppa är ett argument som Jörgen Larsson inte köper.

– Det finns inget stöd för att man, annat än kortvarigt, mår bra av att shoppa, ungefär som när man tittar på teve. Det är inte alls jämförbart med det bestående välbefinnandet som kommer av mänskliga relationer.

Han köper heller inte argumentet att det skulle vara ett hot mot välfärdssamhället att småbarnsföräldrar frivilligt minskar sin arbetstid och därmed sin konsumtion.

– Mig veterligen finns det inget stöd för att samhällets fokusering på maximal ekonomisk tillväxt ökar människors välbefinnande. Varför inte istället nöja sig med en svag tillväxt?

Han tror inte heller att det totala antalet arbetade timmar i landet behöver minska bara för att barnfamiljer drar ner på sin arbets­tid och betalar det genom sänkt lön. Men att man istället kanske behöver förändra synen på äldre som arbetskraft.

– Som det är nu arbetar vi mest antal timmar när barnen är i skolåldern och trappar ner på arbetet först efter vi fyllt 60 år. Det känns som en dålig samhällsordning.

Sven Bjerde