I spåren av jordens ökande medeltemperatur har allt fler människor fått upp ögonen för hur matvanor påverkar klimatet. Är det fortfarande okej att äta kött eller är det grönsaker som gäller? Ska maten vara närproducerad eller ekologisk, eller rent av både och? Hur ska man som konsument kunna veta vad som ger minst utsläpp om det inte längre räcker att köpa ekologisk mjölk?

Svensken äter i genomsnitt 75 kilo kött per person och år. Nästan en femtedel av världens utsläpp av växthusgaser beräknas komma från köttproduktionen. För många människor kan det vara svårt att vara klimatmedvetna om det i slutändan handlar om att avstå en biff till lunch eller en extra korvmacka till frukost.

– Ett kilo nötkött motsvarar som lägst ett utsläpp av 14 kilo utsläpp av växthusgaser, eller 25 mils bilåkning. Detta jämfört med ett kilo bönor som ligger på två till fem hekto utsläpp per kilo, säger Johan Cejie, regelutvecklingschef på KRAV.

Kossornas fjorton kilo utsläpp av växthusgaser per kilo kött ligger nästan tre gånger så högt som grisarnas fem till sex kilo utsläpp per kilo kött.

– Vad det gäller klimatet är det effektivare att gå över från att äta nötkött till griskött än att bara köpa närproducerat, säger Johan Ceije.

Importerat och besprutat sojafoder

Men det finns nackdelar även med att äta griskött. För varje kilo ben- och fettfritt griskött som svensken stoppar i sig går det åt nära femton kvadratmeter odlad mark, i första hand till djurfoder. Varje år importeras 390 000 ton sojafoder enbart till våra svenska grisar, huvudsakligen från Cerrados stora savanner i Brasilien. Sojabönorna växer på gamla betesmark som nötdjursuppfödarna har lämnat för att röja ny regnskog och flyttat de stora hjordarna. Ofta är fodret dessutom kraftigt besprutat med kemiska växtskyddsmedel som sannolikt är cancerogena för människor.

Effekten: I regnskogen binds stora mängder kol som frigörs när skogen försvinner och som samlas i atmosfären som en växthusgas. Till det kommer utsläpp från en hårt gödslad åkermark och från transporter, traktorer och andra jordbruksmaskiner.

– Utvecklingen går käpprakt åt fel håll. Jag förespråkar inte att vi helt ska sluta äta kött, men vi borde åtminstone halvera mängden som vi äter och ersätta den med bönor och ärtor, säger Johan Cejie.

Dessutom borde vi byta biffen mot ett kycklinglår. Enligt Johan Ceije ger ett kilo kyckling bara ett utsläpp på två kilo. 

Även ekologiska kossor miljöbovar

Kossor utfodras ofta med importerat sojafoder och trots att de inte äter lika mycket som grisarna så släpper de istället ifrån sig långt större mängder metangas genom matsmältningen. Positivt med de svenska kossorna är att de bidrar till att hålla landskapet öppet på ett naturligt sätt, men den effekten är till största delen förbehållen just svensk produktion.

På Irland gödslas betesvallarna hårt och i Brasilien försvinner regnskogen och Cerradosavannen i snabb takt för att de stora hjordarna ska få tillräckligt med bete.

I ett avseende belastar ekologiskt kött klimatet mindre genom att det ställs större krav på den ekologiska bonden att vara självförsörjande på foder och ha en balans mellan växtodling och djurhållning. I andra avseenden ger ekologiska kossor faktiskt mer utsläpp genom att de växer långsammare och lever längre innan de slaktas. Under sin livstid hinner de därför släppa ifrån sig mer metangas än konventionellt uppfödda. Men det finns andra värden att ta hänsyn till.

Betande djur är viktiga i jordbrukssystemet bland annat för att bonden ska få gödsel till grödorna och då är ekologisk produktion bättre än konventionell. Sedan är det också en fråga om att djuren ska ha det bra, säger Johan Ceije.

Lustgas från grönsaksproduktionen

Men för att äta klimatsmart krävs mer än att bara ersätta en del av köttet med ärtor och bönor även om det är en bra början. Inte heller grönsakerna går fria i klimatdramat. Som konsument är vi vana vid att den lokala ICA-butiken erbjuder olika sorters grönsaker och frukter oavsett årstid och ursprungsland.

Det globala jordbruket använder ofantliga mängder kvävegödsel. Detta avdunstar sedan från marken som lustgas, en gas som har 300 gånger starkare växthuseffekt än koldioxid. En stor del av frukten och grönsakerna transporteras dessutom långväga för att nå våra butiker, men till skillnad mot vad man skulle kunna tro belastar faktiskt transporterna klimatet relativt lite.

– De moderna transportsystemen är väldigt effektiva. En dåligt lastad lastbil som kör fem mil kan därför ge betydligt mer utsläpp per kilo last än en effektiv lång transport, säger Johan Cejie.

13 600 villor kan värmas upp

Ett belysande exempel på att närproducerat inte alltid är bäst är en vanlig svensk tomat, odlad i ett oljeeldat växthus. En sådan tomat är långt mer energikrävande än en spansk frilansodlad importerad som måste fraktas hundratals mil. Den svenska tomaten orsakar faktiskt fem gånger så stora utsläpp av växthusgaser. Om varje svensk ersätter en växthusodlad tomat med en morot en gång i veckan sparar det lika mycket energi som det går åt att värma 13 600 villor under ett år.

Men det finns bovar även i importen. Vissa extra känsliga matvaror måste fraktas med flyg för att hålla sig färska. Ett sådant exempel är passionsfrukter som flygs hit från Colombia. Varje kilo passionsfrukt orsakar ett koldioxidutsläpp på ca 7 kg. Jämför detta med svenska äpplen som, enligt beräkningar av Annika Carlsson-Kanyama vid Kungliga Tekniska Högskolan, bara ger utsläpp på 0,037 gram. Andra grönsaker och frukter som bör fraktas med flyg och som därför bör ätas måttfullt är sockerärtor, haricots verts, fikon, sparris, guava och passionsfrukt.

– Ät säsongsanpassat och undvik allt som odlats i växthus om vintern, till exempel sallad och tomat. Ur ett strikt klimatperspektiv kan all mat som är odlad i Sverige mellan maj och oktober ätas. På vintern kan man istället välja grönsaker som vitkål, rotfrukter och morötter, säger Johan Cejie.

Hur står sig då potatisen? 

Eftersom det är stor skillnad på hur olika sorters grönsaker påverkar klimatet kan man fråga sig hur svenskarnas favoritknöl klarar en klimatkoll. Som läget är nu äter svenskarna nästan uteslutande svenskodlad potatis och i det stora hela är potatis klimatvänlig mat. Den ekologiska något bättre än den konventionella tack vare växelbruk och naturlig gödsling.

Det största problemet med konventionellt odlad potatis är egentligen bekämpningsmedlen. Potatisen är Sveriges mest besprutade gröda både vad det gäller antal besprutningar och mängden gift. En vanlig sydsvensk potatis har besprutats i genomsnitt tio gånger under sin tio veckor långa växtsäsong. Ett av preparaten som används mot bladmögel innehåller dessutom mankozeb: ett kemiskt medel som enligt märkningen på förpackningen kan orsaka cancer.

Ekojordbruk kan ge världen all mat

I en undersökninggjord av ett antal institutioner i Michigan, USA, i den så kallade Michiganstudien, har det fastställts att det skulle vara fullt möjligt att försörja världens ökande befolkning med ekologiskt jordbruk. Men då skulle en stor del av odlingen ske i det som nu är utvecklingsländer. Och frågan är om det finns utrymme för köttproduktion i ett ekologiskt system.

– Visst skulle vi kunna äta kött i ett ekologiskt system, men inte lika mycket som nu. Det handlar mer om att anpassa mängden till vad klimatet tål. Boskap är dessutom en förutsättning för ett ekologiskt jordbruk eftersom gödseln kommer från dem, säger Johan Cejie.

Men trots det dröjer det nog ett tag innan en totalomställning av världens jordbruk kan bli något annat än en teori. Visserligen ökar den ekologiska konsumtionen i Sverige, men fortfarande är den liten i förhållande till den konventionella. Enligt en undersökning som statistiska centralbyrån har gjort på uppdrag av Jordbruksverket toppar mejeriprodukter den ekologiska försäljningen med ungefär fem procent av marknaden medan köttet håller sig kring två till tre procent. Frukt och grönt ligger på tre till fyra procent. 

Var noga med vad du lägger i varukorgen

För densom vill bidra till att förhindra jordens upphettning gäller det att äta mer grönsaker, mer ekologiskt, säsongsanpassat och kanske se växthusproducerade grödor som en krydda i tillvaron. Skippa tomater i december och välja bort biffar och flygtransporterade exotiska frukter.

Men även då finns det ytterligare en klimatbov som det inte har talats så mycket om.

Undersökningar visar att så mycket som tjugo till trettio procent av maten vi handlar bara slinker ner i kundvagnen utan att vi tänker oss för. Ett köpsvinn som rimligtvis är som störst när vi storhandlar och som ger stora utsläpp av växthusgaser.

– Lägg de pengarna hos den lokala handlaren som du dessutom kan cykla till och undvik genom det både onödig produktion och onödigt bilåkande, är Johan Cejies tips.

Det är också viktigt att uppmärksamma är konsumenternas köpvanor i affärerna. Enligt Johan Ceije slinker så mycket som tjugo till trettio procent av maten vi handlar ner i kundvagnen utan att vi egentligen tänker oss för. Det är ett köpsvinn som rimligtvis är störst när vi storhandlar och som indirekt ger stora utsläpp av växthusgaser.

– Lägg de pengarna hos den lokala handlaren som du dessutom kan cykla till och undvik genom det både onödig produktion och onödigt bilåkande, är Johan Cejies tips.

Sven Bjerde

 

Källor:

Svenska Naturskyddsföreningen

Konsumentverket

KRAV 

 

Visste du att?

·                Jordbrukets djurhållning står för cirka 11 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

·                Ett kilo nötkött ger ett utsläpp av 14 kilo utsläpp av växthusgaser, för ett kilo gris är utsläppen 5 till 6 kilo och för ett kilo kyckling 2 kilo.

·                Ett kilo bönor ger ett utsläpp av 2 till 5 hekto växthusgaser

·                På ungefär 70 procent av västvärldens odlade mark produceras djurfoder.

·                Ett kilo växthusodlade tomater kräver cirka 30 gånger mer energi än ett kilo frilansodlade morötter.

·                1 kg importerad passionsfrukt medför 7 kg utsläpp av koldioxid

·                 Svenska äpplen orsakar 0,037 gram koldioxidutsläpp.

·                Om all odling av grönsaker, frukt, bär, blommor i Sverige ersattes av ekologisk odling skulle mängden koncentrerat         bekämpningsmedel minska med 45 ton.

.

8 vägar till klimatvänlig mat:

·                Minska köttätandet, ersätt en del av köttet med proteinrika baljväxter

·                Ät mer frukt och grönt

·                Försök att hitta mat som är säsongsanpassad

·                Välj rättvisemärkta varor

·                Undvik bilresor, cykla eller handla på hemväg från jobbet

·                Välj ett ekologiskt alternativ om det finns

·                Välj affärer som du vet har stort ekologiskt utbud

·                Planera inköpen för att undvika ”köpsvinn”

 

Hur mycket kostar ekologisk mat?

För 300 kronor extra per månad kan en tvåbarnsfamilj ersätta en stor del av sin mat med ekologiska alternativ.

Räkna ut vilka extrakostnader du skulle få av att äta ekologiskt: ekokalkylen.konsumentverket.se

 

Här köper du ekologisk mat på nätet

www.ekobestallarna.se        (kött, frukt & grönt, Stockholm, Göteborg, Malmö)

www.hedenborgs.se            (frukt & grönt, Göteborg, Lerum, Alingsås)

http://arstiderna.com             (Stockholm, Göteborg, Södra Sverige

http://ekoladan.se                  (frukt & grönt, Stockholm, Göteborg, Östergötland, spridda kommuner i landet)

www.gronagardar.se:            (nötkött, mjöl, rapsolja, Göteborg, Bohuslän, Västergötland, Halland)

 

Från Sämst till Bäst ur klimathänseende

Frukt och grönt som fraktas med flyg. Till exempel sockerärtor, haricots verts, fikon, sparris, guava, passionsfrukt.

Frukt och grönt som har odlas i växthus under kalla delen av året. Växthus som värms upp med olja orsakar stora utsläpp.

Färska frukter och grönsaker som odlas i tropiskt klimat, men som klarar båttransport. Till exempel mango, ananas, bananer, meloner och kiwi.

Lastbilsfrukt som färdas hit från utlandet med lastbil eller långtradare. Till exempel apelsiner, äpplen, tomater och citroner.

Frilandsodlad & närodlad mat som odlas utan kemiska tillsatser. Till exempel potatis, svenska morötter, kålrötter och jordgubbar.

Källa: Annika Carlsson-Kanyama,KTH, Konsumentprogrammet PLUS, SVT